Klimatberäkning för byggnation

En klimatberäkning är i grunden en livscykelanalys (LCA). LCA är i sin tur en metod för att beräkna miljöpåverkan på en produkts eller tjänsts hela livscykel. För produkter avser hel livscykel: från råvaruutvinning till slutlig hantering, vilket kan vara återbruk, återvinning eller deponering. En LCA kan beräkna olika kategorier av miljöpåverkan, vilka kallas miljöpåverkanskategorier. Klimatpåverkan är en av dessa. Andra miljöpåverkanskategorier är till exempel försurning, övergödning, marknära ozon och utarmning av fossila resurser. När en LCA endast tar upp klimatpåverkan kallas den ofta för klimatberäkning, klimatdeklaration eller klimatkalkyl.

Förenklat görs en klimatberäkning genom att multiplicera mängden för en viss resurs med klimatdata som representerar den resursen. Genom denna ekvation beräknas klimatbelastningen för samtliga använda resurser till exempel från det material som används samt energianvändning från exempelvis maskiner och transport.

Systemgränser avser den satta gräns för vad som ska inkluderas i beräkningen. Vilka systemgränser man väljer är därmed avgörande för resultatet. Systemgränser för ett byggprojekt kan exempelvis handla om vilka byggdelar som ska inkluderas i beräkningen samt vilka delar av livscykeln.

Systemgränser kan även vara geografiska eller tidsmässiga. För geografisk avgränsning kan det handla om att insamlad data är representativ för det område där byggnaden är placerad. Detta då tillverkningsprocesser, elproduktion och så vidare skiljer sig åt mellan olika länder och världsdelar. Därför är det viktigt att man i Sverige använder data som är representativ för den svenska marknaden.

Väljer man att göra en klimatberäkning för en byggnads hela livscykel kan de tidsmässiga avgränsningarna handla om byggets analysperioden. För en byggnad används ofta en analysperiod på 50 år vilket räknar med att täcka in tiden fram till och med en större ombyggnation. Tidsmässig avgränsning kan även innebära att den data som används i beräkningen inte får vara äldre än ett visst antal år.

Vid specificering av vilka delar av livscykeln som inkluderas i beräkningen görs detta på ett standardiserat sätt utifrån något som kallas informationsmoduler. Standarden EN15978 för byggnader delar in livscykeln i följande moduler:

Val av data samt datakvalité är viktiga för hur väl beräkningen avspeglar verkligheten och bestäms delvis av satta systemgränser. Klimatpåverkan mellan olika byggprodukter kan exempelvis skilja sig åt trots att de är inom samma användningsområde. Var varan är tillverkad kan också påverka vilken klimatpåverkan den har. Genom att välja data som är så nära verkligheten som möjligt kan man därmed stärka kvalitén på sin beräkning.

Data som används kan även vara generiska (genomsnittliga data för aktuell produkt och marknad) eller specifika (data för en specifik produkt). Dessa beskrivs närmare längre ner på sidan. Det finns för- och nackdelar med att använda de olika typerna av data. Fördelen med generiska data är att man kan spara tid jämfört med om man skulle samla in specifika data för alla resurser i ett projekt. Nackdelen är däremot att klimatpåverkan kan skilja sig mot den faktiska resurs som används och ger osäkerheter i resultatet.

För att göra en klimatberäkning av ett byggprojekt behövs en sammanställning av de resurser som används under delar av eller hela byggnadens livscykel. Här ingår material och byggprodukter men även energianvändning inkluderas här. Exempel på energikrävande processer är användning av maskiner under byggskedet, transport av byggprodukter till byggarbetsplats och energianvändning under förvaltningen av byggnaden. Sammanställningen av dessa resurser brukar kallas för resurssammanställning.

Resurssammanställning kan tas fram på olika sätt. Ett tips är att använda resurslistor från ekonomisk kalkyl eller digitala modeller. Eftersom klimatdata ofta anges i klimatpåverkan per kg material underlättas beräkningen av att resurssammanställningen är i kg (eller i kWh/MJ för energivaror).

Vad som ingår i resurssammanställningen avgör vad som ingår i beräkningen. Det är därför viktigt att resurssammanställningen är komplett utifrån de systemgränser man valt. För att ta fram en komplett resurssammanställning är det viktigt att ha tydliga avgränsningar kring vad som ska ingå i beräkningen. Dels vilka delar av livscykeln som ska ingå, dels vilka byggdelar som ingår. Om man exempelvis endast räknar på stommen kommer man få ett helt annat resultat än om man räknar på en hel byggnads alla resurser.

Enheten koldioxidekvivalenter (CO2e) används för att få den sammanlagda effekten av olika växthusgaser. Detta då växthusgaser, så som koldioxid, metan och lustgas, har olika stor effekt på den globala uppvärmningen. Hur stor effekt varje gas har anges med en GWP-faktor. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av en växthusgas påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid under en given tidsperiod. Till exempel har 1 kg metan lika stor effekt på växthuseffekten som 25 kg koldioxid över en period på 100 år; 1 kg metan räknas då som 25 kg CO2e.

Den funktionella enheten (FE) är speciellt viktig vid jämförelse av olika LCA-beräkningar. Detta eftersom FE beskriver funktionella och tekniska krav för byggnaden. Exempelvis kan FE motsvaras av kraven som ställs i BBR likt energiprestanda, ljudförhållanden, tillgänglighet med mera. För att LCA-beräkningar av olika byggnader ska vara jämförbara behöver byggnaderna och då deras FE vara så lika som möjligt. Eftersom byggnader är en så pass komplex produkt kan det vara svårt att få 100 procent jämförbarhet mot en annan byggnad, jämförelser bör därför göras med försiktighet.

Vidare beskrivs miljöpåverkan ofta som ett nyckeltal. När man vill redovisa klimatpåverkan för byggnader kan det normalt handla om att man räknar ut byggnadens klimatpåverkan per m² BTA (bruttoarea).

Environmental Product Declaration (EPD) är en miljövarudeklaration som beskriver en produkts miljöpåverkan i hela dess livscykel. En EPD är tredjepartsgranskad och ska ge en transparent och jämförbar bild av olika produkter.

Eftersom en EPD ger produktspecifik miljöinformation är den en viktig datakälla för en livscykelanalys för en byggnad. Oavsett om du ska göra en LCA för en hel byggnad eller en viss byggnadsdel kan du använda EPD för de olika byggprodukterna. Miljödata från en EPD kallas för produktspecifika miljödata eller lite förenklat för specifika data.

EPD:n utförs enligt bestämda standarder beroende på bransch och produktkategori. Utöver standarder utgår man även från ett antal produktspecifika regler vilka kallas för PCR (Product Category Rules). Dessa regler innehåller detaljer, så som avgränsningar och dataunderlag, för en specifik produktgrupp. För att EPD:er ska vara jämförbara behöver de därför baseras på samma PCR.

Det finns även olika typer av EPD:er och inget krav finns på att en EPD gäller en unik tillverkningsenhet. En EPD kan exempelvis omfatta:

• en produkt från en specifik fabrik
• en produkt från flera fabriker
• ett medelvärde för en hel bransch (så kallad sektors-EPD)
• fabriksspecifika EPD:er som kan inkludera samtliga produkter tillverkade i denna fabrik. Här specificerar EPD:n en omräkningsfaktor per produkt.

Beroende på vilken datakvalité som önskas kan det därför vara viktigt att kontrollera vad EPD:n avser innan den används.

En produkt med en EPD har inte automatiskt en bättre miljöprestanda än en produkt som inte har en EPD. Däremot visar en EPD på att företaget är villiga att på ett transparent sätt redovisa sin produkts miljöprestanda.
En EPD publiceras hos en så kallad programoperatör vilket är ett företag som registrerar och kvalitetssäkrar EPD:er.

Se en film om vad en miljövarudeklaration (EPD) är

Beroende på vad syftet med klimatberäkningen är, kan den behöva utföras på olika sätt. Beräkningar som tagits fram i olika syften kan generellt sätt inte jämföras mot varandra. En klimatberäkning i syfte att uppfylla lagkrav kan exempelvis inte alltid användas för att svara på klimatkrav ställda i upphandling. Beroende på vad syftet med beräkningen är kan val av systemgränser, data och livscykelskeden se olika ut. Nedan följs några olika typer av klimatberäkningar.

Klimatberäkning i syfte att uppfylla lagkravet om klimatdeklarationer

Boverket har i deras handbok specificerat det som krävs för att en klimatberäkning enligt deras krav ska vara godkänd. En klimatberäkning enligt lagkravet kallas för klimatdeklaration eftersom de resursmängder som beräkningen baseras på behöver verifieras mot verkligt utförande (deklareras).
Klimatdeklarationer i syfte att uppfylla lagkrav skiljer sig ofta mot andra klimatberäkningar på grund av dess användning av konservativa klimatdata. All generiska data som ska användas för klimatdeklarationen ska komma från Boverkets klimatdatabas och ska vara Boverkets konservativa data, vilket innebär ett påslag på 25 procent mot dess genomsnittliga data. Konservativa generiska data bör inte användas för andra syften än uppfyllande av lagkrav, detta eftersom de stämmer sämre in på verkligheten än generisk data utan påslag. Vidare innebär lagkravet specifika val av systemgränser och beräkningsmetoder.

Läs mer i Boverkets handbok om klimatdeklarationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Klimatberäkning i syfte att möjliggöra jämförelse

Då syftet med klimatberäkningen är att möjliggöra för jämförelse är det viktigt att beräkningarna som ska jämföras är framtagna på ett likartat sätt. Jämförbarheten mellan två beräkningar ökar ju likartade systemgränser och beräkningsmetoder som ligger bakom beräkningar är.

Jämförelse av klimatberäkningar kan exempelvis bli aktuella vid upphandling då krav på klimatberäkningar ställs. Här blir det extra viktigt att det finns tydligt framtagna beräkningsmetoder som möjliggör för jämförelse av beräkningarna. För mer om beräkningsanvisningar vid upphandling se anvisningar för LCA-beräkningar av byggnader Öppnas i nytt fönster.

Vid jämförelse av två klimatberäkningar men för olika byggnader är det viktigt att byggnaderna har samma funktionella enhet och därmed syftar till att fylla samma funktion. Exempelvis borde inte en klimatberäkning för en kontorslokal jämföras mot ett flerbostadshus.
Ställs krav på klimatberäkningar vid upphandling är det även viktigt att det finns en väl utvecklad metod för att granska de beräkningar (med tillhörande underlag) som lämnas in. Detta för att underlätta för en rättvis bedömning av inlämnat material. För mer om klimatkrav i upphandling se projektet Klimatkrav till rimlig kostnad Öppnas i nytt fönster..

Klimatberäkning i tidiga skeden och som underlag för beslut

En klimatberäkning som genomförs i tidigt skede kan användas för att jämföra olika systemval och kan ligga till grund för beslut internt. Det är viktigt att identifiera när olika beslut tas i ett projekt så det är möjligt att utreda alternativa lösningar.

Avgränsningen för denna typ av beräkning kan oftast begränsas till att endast ta med de delar man tänker ta beslut om, till exempel stommen. Avgränsning ska göras på samma sätt för de olika alternativen som ska utvärderas. Eftersom beräkningarna görs när mycket är okänt i projektet används oftast generiska data samt uppskattade mängder utifrån tidigare erfarenheter.

• Boverkets vägledning om LCA för byggnader Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Referensvärden vid uppförande av byggnader Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Boverkets handbok om klimatdeklarationslagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• IVL:s anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt Öppnas i nytt fönster.
• Vägledning i att ställa klimatkrav vid upphandling Öppnas i nytt fönster.
  
• Göteborgs stads guide om klimateffektivt byggande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.