Databas Sjöfolkets guide

Databasen sammanställer mätresultat från undersökningar av luftföroreningar ombord ett tjugotal fartyg. Mätningarna har genomförts med stationära provtagare i olika arbetsutrymmen och med personburna provtagare för att undersöka sjöpersonalens exponering.

För jämförelse innehåller databasen även uppgifter om vilka halter av dessa luftföroreningar som uppmätts i bostäder och kontor, samt för vissa andra typer av yrken. Här hittar du också ett enkelt verktyg för beräkning av risken som halterna av olika kemiska ämnen utgör.

Databasen består av fyra delar:

• Stationära mätningar ombord: innehåller uppgifter om typ av fartyg, typ av bränsle, mätplats ombord, temperatur, relativ luftfuktighet samt halter av luftföroreningar och partiklar.
• Allmänna innemiljöer: innehåller uppgifter om temperatur, relativ luftfuktighet samt halter av luftföroreningar och partiklar i bostäder och kontor. Uppgifter har hämtats från vetenskaplig litteratur.
• Personburna mätningar ombord: innehåller uppgifter om typ av fartyg, typ av bränsle, funktion på fartyget samt halter av utvalda luftföroreningar.
• Exponering andra yrken: innehåller uppgifter om uppmätta halter av personlig exponering för de utvalda luftföroreningarna i yrken: kockar, polismän, brandmän och arbetstagare som kommer i kontakt med dieselavgaser inom sina yrken. Uppgifter har hämtats från vetenskaplig litteratur.

Grafisk presentation av alla mätdata

Databasen Sjöfolkets guide presenteras grafiskt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i form av så kallade låddiagram som beskriver hur mätvärdena fördelar sig. Diagram från stationära mätningar visar uppgifter för fartyg (Ships) från alla mätstationer på alla fartyg tillsammans med uppgifter för allmänna innemiljöer (General Indoor Environments) i bostäder och kontor. Diagram från personliga exponeringar visar data från exponeringsmätningar på sjöpersonal (Seafarers) dvs. alla personer på fartygen oavsett funktion på alla fartyg tillsammans med exponeringsdata av andra yrkesgrupper (Other occupations) som kan beröras av exponering för de ämnen som ingick i vår studie så som kockar, polismän, brandmän, industriarbetare och transportarbetare. Vi har i Sjöfolkets guide använt av praktiska skäl engelska för enklare hantering av den engelska versionen av hemsidan. Vilka mätparametrar som ingår i kategorier stationära mätningar och personliga exponeringar framgår av tabellen nedan.

Mätdata visas som ett eller två låddiagram per mätparameter som du kan välja från en rullgardinsmeny. Låddiagrammen åskådliggör hur några valda percentiler ligger i förhållande till varandra. Mittlinjen i lådan visar mätningens medianvärde, lådans översta och nedersta kanter motsvarar 75:e och 25:e percentilerna och ’morrhåren’ visar de 90:e och 10:e percentilerna. De punkter som ligger utanför strecken är extremvärden. Som jämförelse visas rekommenderade riktvärden för inomhusluft som röda streckade linjer. Siffran bredvid linjen anger riktvärdet. Jämförelser med yrkeshygieniska gränsvärden är inte aktuell eftersom alla resultat ligger under och mycket under gränsvärden för arbetsmiljöer.

Om du är intresserad av en mera detaljerad analys av data som till exempel halten av kvävedioxid i maskinrum på fartyg med tjockolja som bränsle, kan du använda filtreringsfunktion i excel och välja bara den delen av databasen som intresserar dig.

Kumulativt riskindex

Exponeringen för luftföroreningar på fartyg innebär en samtidig påverkan från flera olika ämnen som kan ha likartade effekter, en så kallad additiv hygienisk effekt.

Som stöd för att kunna bedöma och värdera risken för ohälsa som exponeringen för flera kemiska ämnen utgör tillsammans, används en modell som kallas Kumulativt riskindex. Riskindexet utgörs av en sammanvägd summa av halterna för de enskilda ämnena eller komponenter som ingår i exponeringen. Kumulativt riskindex beräknas som en summa av kvoter mellan uppmätta värden och deras respektive rekommenderade hälsobaserade riktvärden.

Detaljer om hur Kumulativt riskindex, baserat på uppmätta halter av kvävedioxid (NO₂), bensen, benso(a)pyren och naftalen, och hur det varierar mellan olika fartyg, befattningar (befäl, manskap) och avdelningar (däcksavdelning, maskinavdelning, intendentur) visas i rapporten Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar Pdf, 2 MB..

Riskindex – verktyg för beräkning och bedömning av luftföroreningsrisker

Vi har tagit fram ett verktyg kallat Riskindex Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som underlättar vid beräkning och bedömning av de risker som halter av olika luftföroreningar kan medföra. Verktyget är baserat på Kumulativt riskindex. I verktyget kan du välja referensvärden för allmän innemiljö eller arbetsmiljö, typ av luftföroreningar och sedan skriva in egna uppmätta värden. Var noga med enheter för koncentrationer, det ska vara µg/m³ (mikrogram per kubikmeter). Sedan beräknas en riskkvot med hjälp av relevanta riktvärden för innemiljö eller yrkeshygieniska nivågränsvärden för arbetsmiljö för varje luftförorening. Riskkvoterna summeras till ett kumulativt riskindex, antingen för innemiljö eller för arbetsmiljö. När riskindex överstiger 1 behöver exponeringen undersökas vidare och åtgärder planeras och genomföras för att minska exponeringen. Riskindex under 1 innebär att exponeringen är så låg att samhället i dagsläget ser den som acceptabel.