1. Startsida
  2. Kunskapsbank
  3. Råd och rekommendationer
Segelbåtar och motorbåtar i varierande färger förtöjda vid hamnen på en mulet dag.

Råd och rekommendationer

Undersökningar av fartygs innemiljö visar att luftkvaliteten till största del är god men att det finns utrymme för förbättringar. Även om luftkvaliteten inte utgör någon hälsorisk, har den betydelse för hur innemiljön upplevs och för besättningens arbetsprestation. I det här avsnittet lämnar vi förslag på tekniska och organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att ytterligare förbättra fartygens innemiljö, arbets- och boendemiljö.

Inledning

Både svenska och internationella gränsvärden för yrkesmässig exponering av farliga ämnen baseras dels på vetenskapliga grunder om kända dos–respons-effekter, det vill säga hur höga doser av ett ämne som människor kan utsättas för utan att drabbas av akuta eller långvariga hälsoeffekter. Men gränsvärden sätts också med hänsyn till ekonomi, sociala konsekvenser och vad som är tekniskt och praktiskt genomförbart. Det går alltså inte med säkerhet att säga att luftföroreningarna är helt ofarliga när de förekommer i halter under gränsvärdet.

För några av de luftföroreningar som undersökts, som bensen och PAH-ämnen, menar Världshälsoorganisationen att det inte går att rekommendera några säkra halter (WHO, 2010). I praktiken innebär det att riskerna som följer av exponering för farliga luftföroreningar ska hanteras enligt principerna för preventionshierarkin – en åtgärdstrappa – där riskerna så långt det är praktiskt möjligt (ekonomiskt och tekniskt) ska elimineras eller minimeras.

Fartygens luftkvalitet har betydelse både för hur innemiljön upplevs och för besättningens arbetsprestation. Vilka halter av olika ämnen som förekommer i innemiljön påverkas till stor del av fartygstyp och vilken typ av drivmedel som fartygen kör på. Sådana beslut m fattas på strategisk operativ nivå och besättningen har ingen eller liten möjlighet att påverka dem. Men med en genomtänkt utformning av fartygets tekniska utrustning och ventilationssystem går det att få ner halterna av farliga luftföroreningar, även på tankfartyg och i maskinutrymmen där generellt de högsta halterna kan förväntas.

Även arbetsuppgifterna som utförs har stor påverkan på sjöfolkets exponering för luftföroreningar. Även om servicepersonalen generellt exponeras i mindre grad så kan det finnas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som behöver undersökas även för dem. Därför är det viktigt att identifiera vilka arbetssituationer ombord som kan innebära förhöjd risk för ohälsa och olycksfall för samtliga personalkategorier, detta för att kunna vidta lämpliga tekniska, organisatoriska och individuella åtgärder.

Åtgärdsförslag för befintliga fartyg

I det här avsnittet ges exempel på undersökningar och åtgärder som kan utföras för att förbättra innemiljön på befintliga fartyg. Utifrån den så kallade åtgärdstrappan ska åtgärder först och främst undanröja och begränsa riskerna. Det kan handla om tekniska åtgärder, som exempelvis att se över allmänventilation och punktutsug eller att undersöka om det går att införa slutna processer för att minska exponeringen. Det kan också handla om organisatoriska åtgärder som att undersöka hur arbetet är organiserat och se om riskerna kan minskas genom att exempelvis begränsa tiden som medarbetaren är exponerad för risken eller att införa arbetsrotation. Användning av personlig skyddsutrustning är alltid det sista steget i åtgärdstrappan.

Kontroll och underhåll av ventilationssystem

Ett fartyg har i regel flera ventilationssystem ombord. Det behöver finnas fungerande rutiner för regelbundna kontroller och rengöring av systemen så att luftföroreningar fångas upp på ett effektivt sätt och alla utrymmen har tillräcklig luftomsättning. Det gäller såväl system för allmänventilation som för processventilation och punktutsug i verkstäder, färgförråd, kök, med flera utrymmen.

Personalen behöver också ha tillgång till skriftliga instruktioner där det tydligt framgår hur de enskilda systemen fungerar, hur service och underhåll utförs på ett säkert sätt och det behövs ett felsökningsschema.

För att minska spridningen av damm och skadliga ämnen kan handverktyg, som exempelvis svetsmunstycken, slipmaskiner och kapmaskiner, utrustas med integrerade utsug som effektivt fångar upp luftföroreningar. Integrerade utsug fångar föroreningar nära källan, innan de har hunnit spridas i arbetslokalen.

Ordning och reda

Generellt är det viktigt med rutiner för ordning och reda och hygien i både arbets- och boendeutrymmen. Fartygsarbete innebär att många människor vistas inom relativt begränsade ytor. Tidigare forskning har visat att det därför finns en ökad risk för smittspridning av infektionssjukdomar (Kak, 2007). Dålig ventilation, bristande underhåll av ventilationssystemen, bristfällig städning eller felaktiga städmetoder, kan öka risken för hälsobesvär. Bra rutiner för städning håller nere partikelhalten eftersom damm fungerar som en partikelreservoar från vilken nya partiklar ständigt virvlar upp. Med fungerande rutiner för rengöring av lokaler och utrustning blir det också lättare för den personal som utför städningen att utföra ett bra arbete.

Ordning och reda underlättas av att det är klart och tydligt var utrustning, verktyg, material och liknande ska förvaras och att ”var sak har sin plats”. På arbetsplatser där personalen ofta byts ut är det viktigt att dessa rutiner är tydliga så att de kan tillämpas av alla, även de som tillfälligt vistas på arbetsplatsen.

I kontorsmiljöer är det lämpligt att exempelvis sladdar till datorer och annan utrustning är uppsamlade i särskilda rännor eller med buntband och att bordsytor hålls rena så att de går att torka av och hålla rena.

De högsta halterna av skadliga ämnen har uppmätts i fartygens maskinutrymmen, särskilt i separatorrummet. Här är det därför viktigt att ha rutiner för att så långt som möjligt minska exponeringen från ångor från fartygets bränsle och smörjoljor. Tanktak och spilltråg behöver rengöras regelbundet och läckor tätas. Även mindre läckor från ventilspindlar, axeltätningar på pumpar och dylikt ska åtgärdas så snart de upptäcks. Även om det inte är tänkt att personal stadigvarande ska vistas i den här typen av maskinutrymmen under arbetstid så förekommer det ändå att maskinpersonal tillbringar många timmar i sträck i dessa utrymmen, exempelvis för rengöring och service av filter, bränsle- och smörjoljeseparatorer och annan utrustning. Själva rengöringsarbetet bör i stället utföras i särskilda rengöringsrum i den mån det är möjligt att transportera det gods som ska rengöras. Stora kar med dieselolja för rengöring ska inte förekomma. Där det är möjligt bör andra, mindre hälsofarliga rengöringsmedel och rengöringsmetoder användas, som exempelvis ultraljudstvätt eller genom så kallad clean-in-place (CIP) som inte kräver någon större demontering.

Personlig skyddsutrustning

Användning av personlig skyddsutrustning är alltid det sista steget i åtgärdstrappan, när det inte går att undanröja eller begränsa riskerna mer genom andra tekniska eller organisatoriska åtgärder. All personlig skyddsutrustning ska väljas och vara utformad för att passa den person som ska bära utrustningen och den ska vara anpassad för det arbete som ska utföras.

I de fall som andningsskydd behöver användas ska de vara särskilt utprovade så att skyddets storlek och modell passar den som ska använda utrustningen. Anledningen är att ett och samma andningsskydd inte passar alla ansikten. Andningsskydd som ska sluta tätt mot ansiktet behöver också täthetsprovas. Det kan göras genom en så kallad tillpassningsprovning med en lämplig kvantitativ eller kvalitativ metod.

Kvantitativa metoder går ut på att antingen mäta antal partiklar innanför respektive utanför andningsskyddet eller genom att mäta lufttrycket i andningsskyddet.

Den kvalitativa metoden innebär i stort att användaren har på sig sitt andningsskydd under en huva som täcker huvud, hals och axlar. Därefter sprutas ett smak- eller doftämne in i huvan. Om användaren kan känna smaken eller doften av ämnet sluter andningsskyddet inte tätt. Provningen bör göras av en person med kunskaper om användning av andningsskydd och de metoder som används vid tillpassningsprovning.

Mer utförliga beskrivningar av metoderna för tillpassningsprovning finns beskrivet i den internationella standarden ISO 16975–3 Andningsskydd - Val, användning och underhåll.

Åtgärdsförslag vid nybyggnation av fartyg

Redan på planeringsstadiet är det viktigt att beakta hur fartyg utformas och vilken utrustning de förses med. Särskilt viktigt för innemiljön är:

  • valet av framdrivningssystem och bränsle
  • ventilationsarrangemang
  • utformning av arbetsplatser
  • maskinutrymmen där de högsta halterna av luftföroreningar har uppmätts

Framdrivningssystem och bränsle

Luftkvaliteten ombord påverkas i hög grad av vilket bränsle som används för framdrivnings- och hjälpmotorer. Utöver de förbättringar av luftkvaliteten som har påvisats vid användning av renare bränslen så medför sådana även andra förbättringar för arbetsmiljön. Bland annat kan underhålls- och rengöringsintervall för filter och separatorer förlängas och själva arbetet kan ofta utföras på kortare tid eftersom rengöringen blir avsevärt enklare. Fartyg som kör på tjockolja kräver mer tid och användning av mer och starkare kemikalier för rengöring av durkar, spilltråg och annan utrustning.

Alla driftalternativ har egenskaper och risker som kräver särskild hänsyn vid utformning av system, rutiner för drift och underhåll, utbildning och träning samt nödrutiner. Riskbedömningar behöver därför omfatta både risker för allvarlig skada, ohälsa och att arbetsuppgifter kan utföras på ett tillfredsställande sätt.

Samtliga flytande bränslen är att betrakta som giftiga utom naturgas. Metanol är akut giftigt, både vid förtäring och hudexponering. Däremot är det inte cancerframkallande. Eftersom fartygen fortsatt har system för att köra på petroleumbaserade bränslen har få arbetsuppgifter försvunnit helt och inget av driftalternativen innebär minskade direkta kostnader för personal. Däremot ses skillnader i hur ofta olika arbetsmoment behöver utföras och under vilka förhållanden. Med renare bränslen följer ett minskat behov av rengöring av komponenter och maskinutrymmen. Det innebär i sin tur en minskad exponering för farliga ämnen och att arbetstid kan läggas på andra uppgifter som upplevs som mer värdeskapande. Eftersom många arbeten ombord innebär en samtidig exponering för flera kända riskfaktorer krävs en helhetssyn som omfattar preventiva åtgärder och ett långsiktigt hälsofrämjande arbete. Det är inte tillräckligt att rikta åtgärder endast mot de värsta exponeringarna.

Varje driftalternativ har sina unika egenskaper och risker. Dessa kräver särskild hänsyn vid utformning av system, rutiner för drift och underhåll, utbildning och träning, samt nödrutiner. Oavsett vilket alternativ som övervägs är det centralt att även arbetsmiljöaspekter beaktas så tidigt som möjligt i planerings- och projekteringsprocesser. Dessa behöver omfatta inte bara risker för allvarlig skada utan även se till att det går att utföra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt under hela fartygets livslängd, med så liten risk för ohälsa och olycksfall som möjligt. Det kräver en systematisk genomlysning av arbetsmiljöer och arbetsuppgifter under såväl drift, underhåll som i nödsituationer.

Till största del är det maskinpersonalens arbete som påverkas av valet av framdrivningssystem och bränsle. Det är framför allt kopplat till de arbetsuppgifter som berör fartygens bränslesystem och framdrivning på olika sätt, men även arbete med annan kringutrustning som vid länsvatten- och sludgehantering, och inte minst allmän rengöring av maskinutrymmen.

Ventilationsarrangemang

För ventilationsarrangemang finns särskilda regler, exempelvis för placering av avluftningar av vissa tankar i förhållande till friskluftsintag. På svenska fartyg finns också krav på särskild processventilation i verkstäder, kök och färgförråd där blandning av färg utförs. Även för de tankar där det inte finns särskilda krav bör avluftningarnas placering i förhållande till luftintag noga övervägas. Det är även viktigt att se till att motorernas avgaser leds bort från fartyget på ett sådant sätt att de inte riskerar att dras in i friskluftsintagen, oavsett vindförhållanden eller vindriktning.

Utformning av arbetsplatser och boendemiljöer

Redan på planeringsstadiet är det viktigt att säkerställa att alla vanligt förekommande arbeten kan utföras på ett säkert och effektivt sätt.

Lokaler och bostadsutrymmen behöver vara utformade och dimensionerade för normal städning. Bland annat måste det finnas tillräckligt svängrum för att komma åt med städvagn, dammsugare och annan utrustning som krävs. Även tillgång och placering av spygatter och annan avrinning behöver planeras. Fria durkytor underlättar rengöringen. I toalett- och duschutrymmen underlättas rengöringen om toalettstol och tvättställ är väggmonterade.

Maskinrum behöver utrustas med ett särskilt rengöringsrum dit filter, separatordelar och andra maskindelar kan transporteras för rengöring med en lyftanordning. Det kan anordnas antingen genom lyftbalkar som löper genom maskinrummet och rakt in i rengöringsrummet, eller att det är möjligt att köra delarna dit med vagn eller pallyftare.

Rengöringsrum ska vara väl ventilerade. Överluften ska ledas ut och inte in i angränsande maskin- och personalutrymmen. Rengöringsrummet bör också ha tillgång till varmt och kallt vatten, tryckluft och uttag för högtryckstvätt.

Dessutom bör arbetet organiseras i tid och rum så att onödigt hög belastning på andningsvägarna undviks. Med ökad fysisk belastning ökar andningen vilket också ökar upptaget av skadliga ämnen. Det är ofta varmt i maskinrummen i allmänhet och separatorrummen i synnerhet. Även i fartygens kök kan det ibland vara höga temperaturer, beroende på klimatzon. Arbete i stark värme ökar belastningen på kroppen varför det kan vara nödvändigt att planera för regelbundna pauser i svalare och bättre ventilerat utrymmen. Denna studie fokuserar på upptag via andningsvägarna men upptag av skadliga ämnen sker även genom huden. Det är därför viktigt att säkerställa rutiner för byte och rengöring av arbetskläder och arbetshandskar liksom tillgång till lämpliga skyddshandskar av rätt typ och i rätt storlek.

Även om uppmätta halter av luftföroreningar ligger långt under gränsvärdena för intendenturpersonalen är det viktigt att säkerställa en god allmänventilation i hela utrymmet vid utformningen av fartygets kök, kompletterat med särskilda utsug vid stekbord och liknande för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Som för andra utrymmen är det viktigt att ha bra rutiner för rengöring och service av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Arbetet behöver också organiseras för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymmen med lägre exponering.

På lastfartyg har kocken små möjligheter att arbetsrotera med någon annan person ombord men får en naturlig arbetsväxling eftersom denne gör alla i köket förekommande arbetsuppgifter själv. Det är också färre portioner som tillagas än på ett passagerarfartyg. På lastfartyg är kockarna mera utsatta för bränslen och deras exponering i övrigt präglas av personliga vanor såsom användning av parfym/rakvatten eller tuggande av tuggummi.

Åtgärder för att minska exponeringen kan vara både tekniska och organisatoriska. Det är viktigt att säkerställa en god allmänventilation för såväl arbetsplatser som hytter. Vissa utrymmen kan behöva kompletteras med särskilda eller mer effektiva utsug, för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Exempel är arbetsplatser för svetsning och maskinbearbetning, rengöring av motordelar, blandning av färg och över stekbord i köket. Det är också viktigt att ha bra rutiner för rengöring och underhåll av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Organisatoriska åtgärder kan vara att planera och fördela arbetet för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymme med lägre exponering.

Att tänka efter före vid förändringar som påverkar arbetsmiljön

Arbetsmiljölagen lägger stor vikt vid planeringens betydelse för en god arbetsmiljö. På svenska arbetsplatser är det ett lagkrav att förändringar av verksamheten som kan påverka arbetsmiljön ska riskbedömas (AFS 2001:1). Riskbedömningen ska göras tillsammans med arbetsmiljöombud och den personal som berörs av förändringen. Detta gäller även svenskflaggade fartyg. För fartyg som inte omfattas av svensk arbetsmiljölagstiftning kan denna typ av riskbedömning göras för att det är en god idé, om än inte ett uttalat lagkrav. Det handlar om att upptäcka risker för att kunna åtgärda dem medan det fortfarande är möjligt.

Brister i utformningen av arbetsplatser och system riskerar att leda till att den som ska utföra uppgiften:

  • tillbringar för mycket tid med att lösa arbetsuppgiften, vilket i sin tur leder till mindre tid över för andra uppgifter.
  • utför arbetet på ett felaktigt sätt, vilket kan leda till skada på personer, utrustning och miljö.
  • blir stressad och osäker, vilket minskar förmågan att lösa uppgifter.
  • inte vet hur man utnyttjar systemens olika funktioner vilket gör att nyttan inte kommer någon till godo.

Väl utformade arbetsplatser och system leder å andra sidan till att uppgifter kan utföras på ett säkert och effektivt sätt, att det krävs minskad inlärningstid för att kunna utföra uppgiften samt ger ett ökat engagemang och ökad nöjdhet hos dem som ska utföra uppgiften. I förlängningen leder det också till lägre utvecklingskostnader.

Ju tidigare man befinner sig i arbetet med att utveckla nya arbetsplatser, desto större är möjligheterna att genomföra ändringar. Samtidigt är kostnaderna för dessa ändringar då låga. Möjligheten att kunna påverka och ändra brister i ett systems utformning minskar med tiden, samtidigt som kostnaderna för att ändra något ökar.