1. Startsida
  2. Kunskapsbank
  3. Mätning och analys av luftkvalitetsparametrar
Forskaren Cecilia Österman sitter i en hytt och analyserar resultatet från olika provrör som mäter luftföroreningar i hytten

Mätning och analys av luftkvalitetsparametrar

Det finns olika sätt att undersöka vilka luftföroreningar som förekommer i innemiljön. I det här avsnittet ges exempel på hur mätningar går till, vilka laboratorier som kan hjälpa till med mätning och analys av olika ämnen, samt information om vad som ska ingå i en mätrapport.

Planering av mätningar

Det finns olika sätt att undersöka vilka luftföroreningar som förekommer i innemiljön. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön finns regler för vilka ämnen som kan behöva mätas beroende på typ av luftförorening, hur mätningen ska planeras och hur den ska gå till.

Om undersökningen ska göras i syfte att bedöma hur halterna förhåller sig till gränsvärdena, behöver mätningarna utföras med personburna provtagare som placeras i andningszonen. Mätningarna ska planeras tillsammans med de medarbetare som berörs.

Mätrapportens innehåll

För att exponeringsmätningen ska kunna användas för en helhetsbedömning av de kemiska arbetsmiljöriskerna ska resultaten från mätningarna dokumenteras i en mätrapport som minst ska innehålla uppgifter om:

  • Var mätningarna genomfördes, i förhållande till var personalen normalt vistas.
  • Vilka förhållanden som rådde på arbetsplatsen under provtagningen, exempelvis vilka motorer som var i drift under vilka tider och ventilationssystemets funktion.
  • Hur personalen arbetade i utrymmet, bedömning av personalens fysiska belastning som kan påverka upptagningen av farliga ämnen, samt om de bar personlig skyddsutrustning.
  • Vilka andra exponeringar som förekommer samtidigt och ger en samverkande hygienisk effekt.
  • En jämförelse med tidigare mätningar eller andra utredningar för att kunna sätta resultaten i perspektiv.
  • Vilka åtgärder som rekommenderas med anledning av de uppmätta resultaten.

Metoder för mätningar av luftföroreningar i allmänna innemiljöer kan tillämpas också för undersökningar av luftkvalitet på fartyg. Uppmätta halter kan jämföras med gränsvärden för arbetsmiljö i arbetsutrymmen eller rekommenderade riktlinjer i boendeutrymmen.

Hur mätningarna genomförs

En del mätningar av luftföroreningar och inneklimatparametrar ombord kan man lätt genomföra själv med så kallade passiva provtagare eller enkla sensorer. Fördelen med passiva provtagare är att de inte behöver ström samt att de är små och tysta. Vissa andra mätningar, som till exempel partiklar, kräver mera avancerade instrument som hanteras av erfaren personal. Instruktioner för mätning av gasformiga luftföroreningar och partiklar som vanligen förekommer på fartyg beskrivs i följande avsnitt. Texten är uppdelad efter typ av provtagare, sensorer eller instrument som krävs för de olika mätningarna.

Resultat för luftföroreningar i luft uppges som koncentration i µg/m3 (mikrogram per kubikmeter). Koncentrationen är ett medelvärde över provtagningsperioden.

Temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid

Det finns en del sensorer för mätning av temperatur, luftfuktighet och koncentration av koldioxid (CO2) på marknaden. Vi har bra erfarenhet av robusta och stabila sensorer av fabrikat Wöhler. Kombinationsinstrumentet CDL210 mäter och loggar koldioxid (ppm), luftfuktighet i procent och temperatur. Loggad data kan efter avslutad mätning överföras via en USB-kontakt och bearbetas i ett enkelt program som medföljer instrumentet.

Wöhler KM 410 är en handhållen, batteridriven variant av kombinationsinstrument. KM410 mäter och loggar koldioxid, kolmonoxid, temperatur och relativ fuktighet, samt beräknar och loggar även våttemperatur och daggpunkt. Sensorerna kan köpas exempelvis från Swema.se.

Sensor för mätning av temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid som samlar data på en brygga.

Sensor för mätning av temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid som samlar data på en brygga.

Manual för användning av sensorn Wöhler kan laddas ned här. Pdf, 197 kB.

Mjukvara för överföring av mätdata från sensorn till en dator Wöhler CDL 210 / KM 410 – Software kan laddas ned från Wöhler:s hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2) och ozon

Kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2) och ozon kan mätas med IVL:s passiva provtagare. Principen för provtagningen är att luften diffunderar in i provtagaren varpå luftföroreningarna samlas på ett impregnerat filter. Provtagarna kan beställas hos IVL Svenska Miljöinstitutet. Detaljerade instruktioner för uppsättning och nedtagning följer med beställda provtagarna. Provtagningstiden är 1–2 veckor. Efter avslutad provtagning skickas provtagare till laboratoriet för analys. Kostnaden för provtagare och analys är ungefär 500 – 800 kr.

En vit och rund  passiva provtagare för mätning av kvävedioxid . På provtagaren finns tre stycken plaströr med färgen och de har färgen grön, blå och röd.

IVL:s passiva provtagare för mätning av kvävedioxid (röd), svaveldioxid (blå) och ozon (grön).

Flyktiga organiska ämnen, formaldehyd och polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

Flyktiga organiska ämnen (VOC), formaldehyd och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) kan också mätas med passiva provtagare.

För passiv provtagning av flyktiga organiska ämnen (VOC) används rör innehållande Tenax© adsorbentmedium (Tenaxrör). VOC analyseras både som summa av VOC i provet (TVOC) och och genom att identifiera och kvantifiera individuella ämnen, så som bensen.

Formaldehyd mäts med en annan typ av passiva provtagare. Analyser kan beställas från IVL Svenska Miljöinstitutet. Kostnaden för provtagare och analys är ungefär 2 500–3 000 kr.

PAH mäts med passiv specialprovtagare som består av polyuretanskum (PUF). Provtagaren är cylindrisk, ungefär 10 cm lång, 2 cm i diameter. Under provtagningen placeras PUF-provtagaren i en särskild skyddsbehållare av metall med en nätstorlek på 1 mm.

Halten kan bestämmas för 32 specificerade PAH-ämnen, inklusive de 16 PAH-ämnen som prioriteras av det amerikanska Naturvårdsverket US EPA. Naftalen och benso(a)pyren är de PAH-ämnen som är mest relevanta i arbetsmiljösammanhang. Provtagare, analys och prisuppgift kan beställas från Arbets- och miljömedicin Syd.

Hur provtagarna ser ut och hur de sätts upp för en mätning i en provhållare visas på följande bilder.

Uppsättning av provtagare för mätning av flera olika luftföroreningar.

Uppsättning av provtagare för mätning av flera olika luftföroreningar: Kvävedioxid (röd knapp), svaveldioxid (blå knapp), ozon (vit knapp), flyktiga organiska ämnen (stålrör), polycykliska aromatiska kolväten (skumplast i skyddsnät) och formaldehyd (vitt rör i mitten). Förslutningen på stålröret tas bort när mätningen ska påbörjas.

Partiklar, elementärt kol och kolmonoxid

Partiklar PM10 och PM2.5 mäts antingen genom pumpad ansamling på filter eller med hjälp av direktvisande instrument. Båda tekniker kräver en erfaren personal att utföra. Mätningen kan beställas på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Elementärt kol mäts med ett speciellt instrument, så kallad aethalometer. För mätningen kan man vända sig till Arbets- och miljömedicin i Göteborg.

Kolmonoxidmätning utförs med direktvisande instrument. IVL kan utföra mätning av kolmonoxid med ett direktvisande instrument.

Laboratorier

Laboratorier som kan utföra mätningar och analyser av luftföroreningar:

  • Arbets- och miljömedicin, Göteborg: formaldehyd, elementärt kol, inhalerbart damm, respirabelt damm och totaldamm.
  • Arbets- och miljömedicin, Syd: inhalerbart damm, respirabelt damm, totaldamm, naftalen och benso(a)pyren.
  • IVL Svenska Miljöinstitutet: kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar, formaldehyd, koldioxid, temperatur och relativ luftfuktighet.