Regler och riktlinjer
Här går vi igenom arbetsmiljöregler för svenskflaggade fartyg, gränsvärden för luftföroreningar i arbetsmiljö på fartyg, samt rekommenderade riktvärden för luftföroreningar i allmänna innemiljöer.
FN:s sjöfartsorgan International Maritime Organization (IMO), med säte i London, arbetar med att ta fram internationella regler och rekommendationer för sjöfarten. Dessa sätts sedan i kraft genom flaggstaternas nationella lagstiftning. Det innebär att reglerna för arbetsmiljö och säkerhet kan skilja sig åt beroende på var fartyget är registrerat. Två fartyg i samma rederi, men som är registrerade med olika flagg, kan alltså omfattas av skilda arbetsmiljöregler.
Många fartyg omfattas också av andra typer av riktlinjer och anvisningar, från bland andra klassificeringssällskap, lastägare och branschorgan. Denna typ av riktlinjer ställer många gånger högre krav på arbetsmiljö och säkerhet än vad lagen föreskriver. För tankfartyg finns exempelvis ISGOTT, International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals, en omfattande internationell branschgemensam rekommendation för hur fartyg och kajanläggningar ska vara utformade och hur de ska samverka kring säkerhet, hälsa och miljö i samband med hantering av petroleumprodukter.
Nedan följer mera detaljerad beskrivning av arbetsmiljöregler för svenskflaggade fartyg, generella riktlinjer och rekommendationer för inomhusluft samt tabeller med sammanställning över gränsvärden och riktvärden för gasformiga ämnen, partiklar, temperatur och relativ luftfuktighet.
Arbetsmiljöregler för svenskflaggade fartyg
Svenskflaggade fartyg är de enda arbetsplatserna i Sverige där inte Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet. I stället är det Transportstyrelsen som har rätt att utfärda regler för arbetsmiljön ombord och som ska se till att reglerna efterlevs. Det innebär att det finns en del skillnader mellan arbetsmiljöreglerna ombord och de som gäller för arbetsplatser i land. Ibland tar det tid innan nya arbetsmiljöregler börjar gälla även för ombordanställda.
Arbetsmiljön på fartyg regleras i Sverige av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2019:56) och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg. Genom dessa föreskrifter sätts ett 40-tal av Arbetsmiljöverkets föreskrifter i kraft, bland annat reglerna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19), hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), samt de delar av arbetsplatsens utformning som berör luftkvalitet, ventilation och termiskt klimat (AFS 2020:1). Från och med 1 januari 2025 ersätts dessa författningar av AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, samt AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser.
Rederiets ledning är ansvarig för säkerhetsarbetet ombord och har det övergripande arbetsmiljöansvaret för anställda i rederiet. För arbetsmiljön ombord ansvarar i regel befälhavaren som arbetsgivarens representant. Både internationella krav på ett fungerande säkerhetsledningssystem (Safety Management System) och svenska krav på systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) innebär att arbetsmiljön regelbundet ska undersökas och riskbedömas, samt att risker för ohälsa och olycksfall ska åtgärdas och följas upp. Kraven gäller alla delar av arbetsmiljön – den fysiska, organisatoriska och sociala. Många gånger samspelar dessa delar.
Kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker ska åtgärdas så långt det är möjligt. Arbetsmiljöreglerna innebär att alla arbetsgivare är skyldiga att regelbundet undersöka och riskbedöma arbetsmiljön för att avgöra vilka åtgärder som krävs för att arbetet ska vara säkert. Av arbetsmiljölagen framgår att åtgärder för att minska kemiska arbetsmiljörisker på arbetsplatsen ska utgå från en så kallad åtgärdstrappa. Det innebär att så långt det är möjligt ska risker undvikas eller begränsas med gemensamma tekniska eller organisatoriska åtgärder. Det sista steget i åtgärdstrappan är personlig skyddsutrustning. Den ska användas när det inte går att begränsa risken mer genom andra åtgärder.
Arbetsplatser ska ha en tillfredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Så långt som möjligt ska luften vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt. Det ska finnas ventilationssystem som tillför tillräcklig mängd uteluft och för bort luftföroreningar. Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperaturen och lufthastigheten behöver anpassas beroende på om arbetet är lätt eller tungt, rörligt eller utförs stillasittande. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal, kan de behöva ha olika termiskt klimat.
Gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverkets gränsvärden för luftvägsexponering anger den högsta godtagbara genomsnittshalten av ett ämne i luften på arbetsplatsen, mätt som personlig exponering och beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Gränsvärden utgör underlag för beslut om hur länge det är tillåtet att arbeta i en viss atmosfär, utifrån typ av ämne och koncentration. Gränsvärden anges som nivå- eller korttidsgränsvärden. Svenska och internationella gränsvärden för yrkesmässig exponering av farliga ämnen baseras på vetenskapliga grunder om kända dos–respons-effekter, det vill säga hur höga doser av ett ämne som människor kan utsättas för utan att drabbas av akuta eller långvariga hälsoeffekter.
Gränsvärden för luftvägsexponering avser nivågränsvärde (NGV) och korttidsgränsvärde (KGV).
Nivågränsvärde
Gränsvärde för luftvägsexponering under en arbetsdag, normalt åtta timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas. Till sjöss är det vanligt med längre arbetsdagar än åtta timmar. Då kan en schablonmetod användas för att beräkna halten där gränsvärdet multipliceras med (8/x), där x är arbetstidens längd i timmar. Längre arbetstid innebär lägre nivågränsvärde.
Korttidsgränsvärde
Gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter (för några ämnen 5 minuter). En exponering motsvarande ett 15 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme.
Gränsvärdena gäller under förutsättning att de personer som exponeras inte utför starkt fysiskt belastande arbetsuppgifter som ökar andningen och därmed även upptaget av luftföroreningar.
Generella riktlinjer och rekommendationer för inomhusluft
WHO:s expertgrupp International Agency for Research on Cancer (IARC) har placerat in närmare 1 000 agens (verksamma ämnen) i fem grupper beroende på hur cancerframkallande de anses vara. Riskgrupp 1 innebär att ämnet är känt cancerframkallande för människor, grupp 2A att ämnet troligen är cancerframkallande för människor, och grupp 2B att det möjligen är cancerframkallande för människor.
Gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön är anpassade efter industriella arbetsplatser där anställda vistas under arbetspass på vanligtvis åtta timmar. På fartyg är det lite annorlunda eftersom de anställda både arbetar och bor ombord under längre tider i sträck än vad som normalt är fallet på en landbaserad arbetsplats. För att få en uppfattning av hur uppmätta halter förhåller sig till andra omgivningar kan de jämföras med Världshälsoorganisationens hälsobaserade riktvärden för inomhusluft (WHO, 2021). Dessa riktvärden gäller för bostäder och andra icke-industriella miljöer och är betydligt lägre än de hygieniska gränsvärdena och bör inte överskridas. Uppmätta halter kan också jämföras med mätningar som undersökt svenska bostäder och hos andra relevanta yrkesgrupper.
I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit fram allmänna råd om termiskt inomhusklimat i bostäder och allmänna lokaler. Råden omfattar rekommendationer för temperaturområden, luftfuktighet och drag där de flesta människor upplever god termisk komfort. Råden innehåller också riktvärden för när inomhusklimatet kan innebära olägenhet för människors hälsa. Även om råden inte specifikt riktar sig till boendemiljöer ombord, ger de en fingervisning om vilken kvalitet inomhusklimatet bör hålla för god komfort och inte utgöra direkt eller indirekt hälsorisk.
Sammanställning över luftföroreningar
Tabellerna 1- 3 visar en sammanställning över de luftföroreningar och parametrar för termiskt klimat som ingår i kunskapsbanken. Tabellerna innehåller uppgifter om ämnets IARC Riskgrupp, hygieniska gränsvärden, Världshälsoorganisationens hälsobaserade riktvärden, samt tidigare uppmätta halter i allmänna innemiljöer som bostäder och kontor som jämförelse. Tabell 1 visar de gränsvärden och riktvärden som anges för gasformiga luftföroreningar. Tabell 2 visar de gränsvärden och riktvärden som anges för damm och partiklar. Tabell 3 sammanställer parametrar för termiskt klimat – temperatur och relativ luftfuktighet.
Halter uppmätta ombord på svenska fartyg sammanställs i databasen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Tabell 1. Översiktlig sammanställning över gasformiga ämnen som ingår i kunskapsbanken
Förorening | IARC riskgrupp | Nivågräns-värde (8h) | Korttidsgräns-värde (15 min) | WHO riktvärde innemiljö | Innemiljöer (bostäder, kontor) |
|---|---|---|---|---|---|
Benso(a) pyren | 1 | 2 µg/m3 | 20 µg/m3 | 0,0012 µg/m3 | 0,0000005 – 0,0005 µg/m3 |
Bensen | 1 | 1 500 µg/m3 (0,5 ppm) Från april 2026: 660 µg/m3 (0,2 ppm) |
9 000 µg/m3
| 1,7 µg/m3 | 0,6 – 25 µg/m3 |
Formaldehyd | 1 | 0,37 mg/m3 | 0,74 mg/m3 | 100 µg/m3 30 minuter 10 µg/m3 långtidsmedelvärde | 4 – 160 µg/m3 |
Kolmonoxid | --- | 23 mg/m3 (20 ppm) | 117 mg/m3 (100 ppm) | 4 mg/m3 (3 ppm) dygnsmedelvärde | Mäts vanligen inte i bostäder och kontor |
Koldioxid | --- | 9 000 mg/m3 (5 000 ppm) |
18 000 mg/m3
| 1 000 ppm momentant värde | 400 – 2 000 ppm |
Kvävedioxid | --- | 960 µg/m3 | 1 900 µg/m3 | 25 µg/m3 dygnsmedelvärde 10 µg/m3 årsmedelvärde | 3 – 40 µg/m3 |
Naftalen | 2B | 50 000 µg/m3 | 80 000 µg/m3 | 10 µg/m3 | <0,00001 – 26 µg/m3 |
Ozon | --- | 0,2 mg/m3 | 0,6 mg/m3 | 100 µg/m3 8h medelvärde | 0,1 – 97 µg/m3 |
Svaveldioxid | --- | 1 300 µg/m3 (0,5 ppm) | 2 700 µg/m3 (1 ppm) | 40 µg/m3 dygnsmedelvärde | Mäts vanligen inte i bostäder och kontor |
TVOC | --- | --- | --- | 200 – 300 µg/m3 | 40 – 420 µg/m3 |
Tabell 2. Sammanställning över damm och partiklar som ingår i kunskapsbanken.
Förorening | Nivågräns-värde (8h) | Korttidsgräns-värde (15 min) | WHO riktvärde innemiljö | Innemiljöer (bostäder, kontor) |
|---|---|---|---|---|
Oorganiskt damm, respirabelt | 2,5 mg/m3 | --- | --- | Ej tilämpbart |
Oorganiskt damm, inhalerbart | 5 mg/m3 | --- | --- | Ej tilämpbart |
PM2.5 | --- | --- | 15 µg/m3 5 µg/m3 | 2 – 430 µg/m3 |
PM10 | --- | --- | 45 µg/m3 15 µg/m3 | 2 – 1200 µg/m3 |
Elementärt kol | 50 µg/m3 | --- | --- | 0.5 – 7 µg/m3 |
Tabell 3. Sammanställning över parametrar för termiskt klimat som ingår i kunskapsbanken.
Parameter | Arbetsmiljö | Allmänna innemiljöer | Innemiljör (bostäder och kontor) |
Temperatur | 20 – 24 grader C eller anpassas efter typ av arbeten | 20 – 24 grader C | 19 – 24 grader C |
Relativ luftfuktighet | --- | 25 – 60 % | 25 – 57 % |