Damm och partiklar i innemiljön

Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. Det finns ett klart samband mellan partikelhalter och hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och lungcancer. I det här avsnittet beskrivs några viktiga och vanligt förekommande partiklar i innemiljön ombord.

Damm är luftföroreningar i partikelform. När vi andas in partiklar kan det påverka hälsan, exempelvis genom att irritera näsa, svalg och luftvägar och att förvärra besvären för de som har astma. Partiklar som innehåller allergiframkallande ämnen kan leda till en utvecklad sensibilisering eller allergi. Högre halter av partiklar ökar också risken för cancer. Risken för skadliga hälsoeffekter beror på partikelstorlek, koncentrationen av partiklar, dess kemiska sammansättning, samt exponeringstid.

I det här avsnittet hittar du information om damm i arbetsmiljösammanhang, olika typer av partiklar som kan förekomma ombord, deras hälsoeffekter och vilka gränsvärden och riktvärden som gäller.

Damm och partiklar i arbetsmiljön

Damm är ett samlingsnamn för mycket små fasta partiklar som finns i luften och läggs som ett lager på golv, möbler och andra ytor inomhus. Damm kan bestå av många olika typer av material. En del partiklar har naturligt ursprung, medan andra frigörs vid olika uppvärmnings- och förbränningsprocesser.

Luftburna partiklar klassificeras på olika sätt, beroende på sin storlek. De hälsorelaterade storleksfraktionerna utgörs av inhalerbar, torakal och respirabel partikelfraktion (SS-EN 481):

• Inhalerbar fraktion, är den mängd partiklar som man inandas genom näsa och mun
• Torakal fraktion, är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar struphuvudet.
• Respirabel fraktion, är de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till lungornas alveoler (lungblåsor).

Eftersom partiklar kan ha olika form används ofta aerodynamisk diameter för att utrycka mått på luftburna partiklar. Den engelska benämningen är particulate matter och förkortas PM. PM₁₀ anger massan av partiklar i luften som är mindre än 10 mikrometer (µm) och PM_2,5 partiklar mindre än 2,5 µm. Som jämförelse med gränsvärdena för arbetsmiljön hamnar storleksfraktionen PM₁₀ mellan inhalerbart och respirabelt och PM_2,5 är mindre än respirabelt damm.

Mycket små partiklar i storleksintervallet 1 – 100 nanometer (nm) kallas nanopartiklar. Tidigare var ultrafina partiklar ett vanligt begrepp inom yrkeshygien och arbetsmedicin. Eftersom nanopartiklar är så små utgör deras massa endast en liten del av masskoncentrationen av PM₁₀ och PM_2,5. Därför krävs andra metoder för mätning av nanopartiklar som förenklat innebär att partiklarna sorteras efter storlek, därefter räknas det ut hur många partiklar som finns i varje storleksintervall.

Var uppkommer det ombord?

På fartyg uppkommer damm i luften exempelvis vid förbränning och förekommer i avgaser och svetsrök. Damm kan också frigöras när kemikalier hanteras i pulverform vid metallbearbetning som svarvning, borrning och slipning. Rökpartiklar från exempelvis svetsning är i regel < 1 μm, vilket innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla. Studier har visat att i fartygs inomhusluft härrör partiklar framför allt från avgaser i tilluften (Wu m.fl., 2018).

Hälsoeffekter

Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. Flera lungsjukdomar beror på att partiklar orsakar inflammation i olika delar av lungan, som exempelvis dammlunga, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma och hjärtinfarkt. Partiklar som innehåller farliga ämnen som frigörs och förs ut i kroppen med blodet kan även orsaka andra sjukdomar som är specifika för just det ämnet. Det finns också cancerformer som beror på damm och rök varav lungcancer är den vanligaste.

Gränsvärden och riktlinjer

I arbetsmiljösammanhang (AFS 2023:14) anges gränsvärden för damm relaterade till enskilda kemiska ämnen, främst metaller, eller till specifika tillverkningsprocesser som till exempel bomull, grafit, härdplast, kol, mjöl, papper, PVC, textil eller trä. Dessutom anges gränsvärden för totaldamm med avseende på dess kemiska karaktär oorganiskt och organiskt. För damm av ämnen som har särskilda gränsvärden tillämpas dessa värden.

I arbetsmiljösammanhang (enligt AFS 2023:14) fastställs gränsvärden för damm i samband med specifika kemiska ämnen, främst metaller, eller för specifika tillverkningsprocesser såsom bomull, grafit, härdplast, kol, mjöl, papper, PVC, textil eller trä. Dessutom specificeras gränsvärden för totaldamm med hänsyn till dess kemiska egenskaper som "oorganiskt" och "organiskt". För damm av ämnen med särskilda gränsvärden tillämpas dessa värden.

För partiklar i utomhusluften finns bindande gränsvärden för PM₁₀ och PM_2,5. Även Världshälsoorganisationens hälsobaserade riktvärden (WHO, 2021) utgår från PM₁₀ och PM_2,5 som storleksmått. IARC har klassificerat partiklar i utomhusluften som cancerframkallande för människor. Partiklar kan också vara bärare av cancerframkallande och skadliga ämnen.

När dammet består av kemiska ämnen som har särskilda gränsvärden, så är det dessa respektive värden som ska tillämpas.

Sot och elementärt kol

Elementärt kol (EC) eller sot är en sorts partiklar som bildas vid nästan all typ av förbränning. I den engelsktalande litteraturen benämns det också som black carbon.

Var uppkommer det ombord?

EC är en beståndsdel av PM_2,5-partiklar som i huvudsak härrör från ofullständig förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Det anses vara ett tillförlitligt mått på förbränningsrelaterade partiklar.

Hälsoeffekter

Hälsoeffekterna liknar de som följer av exponering för damm och partiklar – försämrad lungfunktion och kardiovaskulära sjukdomar.

Gränsvärden och riktlinjer

Från och med februari 2023 är EC dimensionerande för dieselexponering. Nivågränsvärdet för elementärt kol är 50 µg/m³ (AFS2023:14).